Februari, schmebruari

För ungefär ett år sedan spelade en god vän Hello Saferide för mej. Jag trodde benhårt på allt hon sa om att summer is gonna take the pain away, och hela den sommaren var det den sista och viktigaste låten på min sovskiva. Men sommaren kom och en del saker gjorde fortfarande ont. Säkert! kom ut i februari, och första gångerna jag hörde den var det mest en jaså-upplevelse, rätt roliga texter och trallvänligt, men inte så mycket mer. Så häromdagen hos en kompis gick ?och jag grät mej till sömns...? på och jag insåg att shit, den här bruden fattar grejen. Hela grejen med tonåren kom tillbaka, med en önskan att passa in i någon form av kontext.. Väldigt få (åtminstone i min omgivning) mår särskilt bra i den åldern. Annika Norlin berättar om att minnas på ett sätt jag känner igen. Och jag grät mej till sömns är 2007 års Du och jag, 17 år. Rubriken syftar f.ö på att det var februariväder igår och att skivan kom i februari.


Veckans Powerplays:
Säkert! - Du kanske var på Holmön
Maia Hirasawa - Mattis & Maia
Fergie - Mary Jane Shoes

Veckans Kändis jag vill hångla upp:

Annika Norlin

Veckans Kultur jag inte fattar grejen med:

Akon


(inlägget är också publicerat i östgötacorrens fredagsbilaga. det är fett)


well, how does star wars fit into the rest of science fiction culture?

Minns du gymnasiet? När man skulle välja en engelsk bok att läsa? Jag tyckte namnet Kurt Vonnegut jr. lät skojigt, så jag tog ut Player Piano och fick mitt livs första sciencefictionbokupplevelse. Strax innan dess hade vi läst Karin Boyes Kallocain, som (också) ger en mörk bild av framtiden som ett storebrorssamhälle. Ofta är det den här bilden som återkommer i science fictionlitteraturen. Ett samhälle där makten håller kollen på oss och förföljer avvikare. Bara i science fiction kan jag förstå vidden av ett maktcentrum förflyttat till en annan galax som ska peta i hur jag sköter mitt liv som hos Alastair Reynolds. Eller att frihet att själv kontrollera sitt öde är så viktigt att en planets hela existens syftar till att säkra den friheten för andra, kommande planeter som hos Isaac Asimov. Eller bara hur uppfuckad i huvudet man kan bli av att slåss i ett krig. Tänkte rekommendera några riktiga hits.

Veckans boktips

Kurt Vonnegut - Player Piano, Breakfast of champions, Slaughterhouse five
Isaac Asimov - Stiftelse-trilogin
Alastair Reynolds - Revelation Space-serien


Veckans varning
L.E. Modesitt jr. - the Ethos Effect
Läs inte den här skiten, den är rasistisk, konservativ och förespråkar en märklig moral. Dessutom är huvudpersonen extremt osympatisk, något som inte alltid är dåligt, men i det här fallet hjälper det inte. Sci-fi ska inte ha med personer som beter sej artificiellt. Och den ska inte ha för uppenbara budskap, precis som ingen annan kultur bör ha det.

Veckans powerplays
the Knife - the Captain
Lucky Twice - Lucky


Och ja, som rubriken frågar, hur passar Star wars in i det här mönstret, med Sci-fi som belyser samhällsproblem? Hör gärna av sej, jag är inte inläst på mytologin ifråga, men jag är hoppfull.


jak er snel hest

Dagens film
My little Apocalypse Pony!

Hahahahahahaahahahaaaah.. death pony är påskens roligaste.
=D
Förra veckan lärde vi oss att youtube gör internet överbelastat. Synd.

Dagens regissör:
That guy with the glasses. Orka kolla på hela filmer liksom. Asså hallå, det är tvåtusenfuckingsju.. ingen har tid att kolla på film i typ tre timmar.